Studi sul Cristianesimo Primitivo

"Per la guarigione dell'anima e del corpo"

« Older   Newer »
  Share  
view post Posted on 19/5/2020, 22:45     +1   -1
Avatar

Celebrità

Group:
Administrator
Posts:
3,155
Reputation:
0
Location:
Roma

Status:


È di grande attualità la formula, tipicamente legata ai riti di comunione, secondo cui questa sarebbe "per la guarigione dell'anima e del corpo"

Ora, stante che la base (negativa) potrebbe ben essere il NT (1Cor 11,29), qual è la prima attestazione di εἰς ἴασιν ψυχῆς (τε) καὶ σώματος nella letteratura religiosa, non necessariamente liturgica?

A livello di eucologi, la prima attestazione che ho trovato è nella preghiera dopo la comunione della recensione della liturgia di Basilio portata dal cod. Barberini 336 (post 787):

Εὐχαριστοῦμέν σοι, Κύριε ὁ θεὸς ἡμῶν, ἐπὶ τῇ μεταλήψει τῶν ἁγίων, ἀχράντων, ἀθανάτων καὶ ἐπουρανίων σου μυστηρίων, ὧν ἔδωκας ἡμῖν ἐπὶ εὐεργεσίᾳ καὶ ἁγιασμῷ καὶ ἰάσει τῶν ψυχῶν ἡμῶν καὶ τῶν σωμάτων· αὐτός, δέσποτα τῶν ἁπάντων, δὸς γενέσθαι ἡμῖν τὴν κοινωνίαν τοῦ ἁγίου σώματος καὶ αἵματος τοῦ Χριστοῦ σου εἰς πίστιν ἀκαταίσχυντον, εἰς ἀγάπην |21v ἀνυπόκριτον, εἰς πλησμονὴν σοφίαςe, εἰς ἴασιν ψυχῆς καὶ σώματος, εἰς ἀποτροπὴν παντὸς ἐναντίου, εἰς περιποίησιν τῶν ἐντολῶν σου, εἰς ἀπολογίαν εὐπρόσδεκτον τὴν ἐπὶ τοῦ φοβεροῦ βήματος τοῦ Χριστοῦ σου.

Ma, in tutt'altro contesto, la medesima formula appare citata in un'altra preghiera da Giovanni Damasceno (675-749 ca.):

Κύριε ὁ Θεὸς δυνάμεων, ὁ πάσης πνοῆς καὶ σαρκὸς δημιουργὸς, ὁ ἰασάμενος πᾶσαν νόσον, καὶ πᾶσαν μαλακίαν, παράσχου τῇ δούλῃ σου χάριν, ἵνα ὅσοι ἂν προσέλθωσιν τῷ τόπῳ ἔνθα τὸ λείψανόν μου ἀπόκειται, καὶ εἰσὶ τὰ ἡγιασμένα ὕδατα, δώρησαι αὐτοῖς ἴασιν ψυχῆς καὶ σώματος, ἵνα καὶ ἐν τούτοις δοξάζηται τὸ πανάγιον ὄνομά σου, ἅμα τῷ Πατρὶ καὶ τῷ ἁγίῳ Πνεύματι. (Laudatio sanctae Barbarae, 96, 805, 18 TLG)

Ci troviamo quindi davanti al caso di una formelgut che non necessariamente attiene all'ambito eucaristico.

Qualcuno è a conoscenza di altre attestazioni più antiche di questa formula?

Edited by Teodoro Studita - 20/5/2020, 08:38
 
Top
view post Posted on 20/5/2020, 11:30     +1   -1
Avatar

Celebrità

Group:
Administrator
Posts:
3,155
Reputation:
0
Location:
Roma

Status:


Un'altra pista che forse non porta da nessuna parte:

L'idea che il corpo e il sangue di Cristo avessero proprietà taumaturgiche è pure diffusa negli amuleti magici (papiri, in primis), si veda ad es.

Theodore de Bruyn, Appeals to Jesus and the One ‘Who Heals Every Illness and Every Infirmity’ (Matt 4:23, 9:35) in Amulets in Late Antiquity
, in Lorenzo Di Tommaso, Lucian Turcescu, The Reception and Interpretation of the Bible in Late Antiquity: Proceedings of the Montréal Colloquium in Honour of Charles Kannengiesser, 11-13 October 2006, Brill, 2008 che riporta il caso di un amuleto che in comune ha anche "ὁ ἰασάμενος πᾶσαν νόσον" già vista in Giovanni Damasceno:

Link alla p. 66

Non so fino a che punto si possa immaginare che questo canone del Concilio Trullano (AD 692), che al canone 102 commina la scomunica a chiunque provi a ricevere i doni consacrati (nello specifico il pane) con l'ausilio di monili invece che direttamente nella mano (che, essendo parte del corpo umano "immagine di Dio" è più degna di un oggetto inanimato) possa estendersi anche all'abuso di trasportare via i doni consacrati dentro manufatti (monili cavi) a scopo apotropaico.

...etenim qui ad divinum munus suscipiendum sibi comparant pro sua manu quaedam receptacula ex auro vel ex alia materia, cum per ea immaculata communione dignos se existiment, eos minime approbamus, ut qui inanimatam subiectamque materiam dei imagini praeferant. Si quis autem deprehensus fuerit immaculatam communionem iis impertiens, qui eiusmodi receptacula afferunt, excommunicetur, et is qui ea affert.

UPDATE (10.06.2020)
Herbert, abate di Chiaravalle (+1198) menziona l'abuso da parte dei popolani di portare la comunione presa (trafugata?) dalla riserva come talismano "per la salute o la ricchezza", C. Will, Acta et scripta quae de controversiis Ecclesiae Graecae et Latina saeculo undecimo composita extant, Frankfurt am Main 1861 (repr. 1963), p. 141

Edited by Teodoro Studita - 10/6/2020, 14:45
 
Top
view post Posted on 20/5/2020, 15:56     +1   -1
Avatar

Celebrità

Group:
Administrator
Posts:
3,155
Reputation:
0
Location:
Roma

Status:


Ancora, nel Barberini si ritrova la stessa formula nel contesto della benedizione dell'acqua delle Teofania "per la guarigione dell'anima e del corpo":

Κλῖνον, κύριε, τὸ οὖς σου καὶ ἐπάκουσον ἡμῶν· ὁ ἐν Ἰορδάνῃ βαπτισθῆναι καταδεξάμενος καὶ ἁγιάσας τὰ ὕδατα, εὐλόγησον πάντας ἡμᾶς τοὺς διὰ τῆς κλίσεως τοῦ ἑαυτῶν αὐχένος σημαίναντας τὸ τῆς δουλείας πρόσχημα, καὶ καταξίωσον ἡμᾶς ἐμπλησθῆναι τοῦ ἁγιασμοῦ σου διὰ τῆς τοῦ ὕδατος τούτου μεταλήψεως, καὶ γενέσθω ἡμῖν, κύριε, εἰς ὑγείαν ψυχῆς καὶ σώματος.

Abbiamo dunque varie piste da seguire circa la nascita di questa formula

- Contesto eucaristico
- Contesto della benedizione dell'acqua della Teofania
- Altro (magico?)

Da quanto emerso fin qui il contesto eucaristico sembra secondario (la preghiera della liturgia di Basilio non è comune alla recensione armena), ma non è assolutamente detta l'ultima parola. Questo talismani che contenevano particole consacrate (chiaramente un abuso) potrebbero risalire al VI o forse addirittura V secolo, segno che l'idea che i doni consacrati fossero utili alla salute del corpo fosse già ben piantata in quell'epoca.

Aggiungo che nella prima preghiera dell'ambone attribuita al Crisostomo (Barberini §273) la comunione viene definita non per la salute, ma per la santificazione: εἰς ἁγιασμὸν ψυχῆς καὶ σώματος

Edited by Teodoro Studita - 20/5/2020, 17:31
 
Top
view post Posted on 20/5/2020, 20:38     +1   -1
Avatar

Celebrità

Group:
Administrator
Posts:
3,155
Reputation:
0
Location:
Roma

Status:


Altri aggiornamenti. L'idea (in endiadi) della "salute (ὑγεία) dell'anima e del corpo" è un topos molto diffuso nella lettaratura pre-cristiana.

Ma anche attestazioni cristiane antiche non mancano. Qualche esempio (cercando di andare in ordine cronologico)

2. ACTA JOANNIS Apocryph. et Hagiogr. Acta Joannis {0317.001} (A.D. 2) Section 9 line 12
Εὐθέως δὲ ὁ Ἰωάννης ᾔτησεν (5)
φάρμακον θανάσιμον. κελεύσαντος δὲ τοῦ βασιλέως δοθῆναι
φάρμακον αὐθωρὸν προσεκόμισαν. λαβὼν οὖν ὁ Ἰωάννης καὶ
βαλὼν ἐν κύλικι μεγάλῳ πληρώσας ὕδατος συνεκέρασεν, καὶ
ἀναβοήσας φωνῇ μεγάλῃ εἶπεν· Ἐν τῷ ὀνόματί σου Ἰησοῦ
Χριστὲ υἱὲ τοῦ θεοῦ πίνω τὸ ποτήριον ὃ σὺ γλυκανεῖς, καὶ (10)
τὸ ἐν αὐτῷ φάρμακον τῷ ἁγίῳ σου πνεύματι συγκέρασον καὶ
ποίησον αὐτὸ πόμα ζωῆς καὶ σωτηρίας γενέσθαι εἰς ἴασιν
ψυχῆς καὶ σώματος, εἰς πέψιν, εἰς ἀβλαβῆ διοίκησιν, εἰς @1
πίστιν ἀμετανόητον, εἰς ἀνεξάρνητον μαρτύριον τοῦ θανάτου
ὡς ποτήριον εὐχαριστίας. (15)

3. ORIGENES Theol. Philocalia sive Ecloga de operibus Origenis a Basilio et Gregorio Nazianzeno facta (cap. 1-27) {2042.019} (A.D. 2-3) Chapter 12section 1 line 14
ἐπῳδῆς, κατὰ τὴν φύσιν τῶν φθόγγων τῆς ἐπῳδῆς, εἴτε εἰς
βλάβην εἴτε εἰς ἴασιν σώματος ἢ ψυχῆς ἑαυτοῦ· οὕτω μοι
νόει πάσης ἐπῳδῆς δυνατωτέραν εἶναι τὴν ὀνομασίαν τῶν ἐν (15)

4. ORIGENES Theol. In Jesu Nave homiliae xxvi (fragmenta e catenis){2042.025} (A.D. 2-3) Page 416 line 23
καὶ μὴ νοῶν ὁ κατεπᾳδόμενος λαμβάνει τι ἐκ τῆς ἐπῳδῆς κατὰ τὴν
φύσιν τῶν φθόγγων τῆς ἐπῳδῆς εἴτε εἰς βλάβην εἴτε εἰς ἴασιν σώ-
ματος ἢ ψυχῆς ἑαυτοῦ· οὕτω μοι νόει πάσης ἐπῳδῆς δυνατωτέραν
εἶναι τὴν ὀνομασίαν τῶν ἐν ταῖς θείαις γραφαῖς ὀνομάτων.


6. ACTA PHILIPPI Apocryph. et Hagiogr. Acta Philippi (e cod. Vatic. gr. 824)
(39) Ὁ δὲ Φίλιππος εἰσελθὼν ἔστη ἐν μιᾷ γωνίᾳ τοῦ
οἴκου εἰς προσευχήν, λέγων μετὰ μικρᾶς φωνῆς· Κύριέ μου
Ἰησοῦ Χριστέ, γενηθήτω σου τὸ θέλημα καὶ ἐν τῷ τόπῳ
τούτῳ, καὶ δώρησαι πᾶσι τοῖς πιστεύουσι τῷ σῷ ὀνόματι
ῥῶσιν ψυχῆς καὶ ἴασιν σώματος· σὺ γὰρ γινώσκεις τὴν ἀσθέ- (5)
νειαν τῆς ἀνθρωπίνης φύσεως ὡς ποιήσας αὐτήν.

64. ISIDORUS Pelusiota Epist. et Scr. Eccl. Epistulae (1214-1413) {2741.001} (A.D. 5) Epistle 1252 line 3
͵ασνβʹ Ἡ πολλὴ καὶ ἀκατάπαυστος τρυφὴ καὶ ἐπὶ τοὺς παρὰ
φύσιν παιδοτριβεῖ ἔρωτας καὶ πᾶσαν τοῦ μὲν σώματος
τὴν ὑγιείαν, τῆς δὲ ψυχῆς λυμαίνεται τὴν εὐγένειαν.
Παύσασθε τοιγαροῦν ταύτης· καὶ εἰ μὴ νηστείαις, ἀλλά


8. ELIAS Phil. In Porphyrii isagogen {4020.001} (A.D. 6) Page 31 line 9
σῶν ἐπιπνοίας, διὰ τί μία μόνη λέγεται μουσική. πρὸς ὅ φαμεν ὅτι ταύ-
της μόνης ἔργον πάθη ψυχῆς ἰᾶσθαι καὶ σώματος· διὸ καὶ ἡ φιλοσοφία
μεγίστη μουσικὴ ὡς πάθη ψυχῆς ἰωμένη, ὅθεν καὶ ἰατρικὴ ψυχῶν


67. BARSANUPHIUS et JOANNES Epist. et Scr. Eccl. Quaestiones et responsiones {2851.001} (A.D. 6) Epistle 114 line 12
χαριστίαν, καὶ ἀνοίγει σου τοὺς θησαυροὺς τῆς εἰς αὐτὸν
σοφίας καὶ συνέσεως. Ἀσπάζομαί σε ἐν Κυρίῳ. Ἐν ᾧ ὑγί-
αινε ψυχῇ καὶ σώματι, καὶ εὖξαι ὑπὲρ ἐμοῦ.
(115) Ἀπόκρισις τοῦ αὐτοῦ μεγάλου Γέροντος πρὸς τὸν αὐτόν· (1n)

68. BARSANUPHIUS et JOANNES Epist. et Scr. Eccl. Quaestiones et responsiones {2851.001} (A.D. 6) Epistle 116 line 10
ρίστησον τῷ Θεῷ. Μέλλει γὰρ αὐτῷ περὶ σοῦ καὶ φροντίζει
σου καὶ οἰκονομεῖ ἐν πᾶσιν, ἐὰν καὶ σὺ μείνῃς θέλων. Ὑγί- (10)
αινε καὶ ψυχῇ καὶ σώματι, καὶ εὖξαι ὑπὲρ ἐμοῦ.
(117) Ὁ αὐτὸς τῆς τοσαύτης τυγχάνων δωρεᾶς ᾔτησε καὶ παρά- (1n)

69. BARSANUPHIUS et JOANNES Epist. et Scr. Eccl. Quaestiones et responsiones {2851.001} (A.D. 6) Epistle 139 line 8
ἐποίησε. Τὸ αὐτὸ οὖν καὶ ὑμεῖς, εὔξασθε ἵνα εἰσακουσθῶ. Καὶ
δεικνύων ὑπακοὴν καὶ εὔχομαι ἐν συντόμῳ περὶ τῆς ὑγιείας
καὶ σωτηρίας ψυχῆς καὶ σώματος ὑμῶν. Ἐὰν οὖν εἰσακουσθῶ,
εἰσακούει γὰρ πάντως ὁ Θεός, τοῦτο ἐπιγράφω ταῖς ὑμετέραις (
Stefano Parenti
 
Top
view post Posted on 20/5/2020, 22:09     +1   -1
Avatar

Celebrità

Group:
Administrator
Posts:
3,155
Reputation:
0
Location:
Roma

Status:


Riguardo agli Atti di Giovanni, ci troveremmo di fronte ad un'antica preghiera che reca la nostra formula:

9.6 Ἐν τῷ ὀνόματί σου Ἰησοῦ Χριστὲ υἱὲ τοῦ θεοῦ πίνω τὸ ποτήριον σὺ γλυκανεῖς, καὶ τὸ ἐν αὐτῷ φάρμακον τῷ ἁγίῳ σου πνεύματι συγκέρασον καὶ ποίησον αὐτὸ πόμα ζωῆς καὶ σωτηρίας γενέσθαι εἰς ἴασιν ψυχῆς καὶ σώματος, εἰς πέψιν, εἰς ἀβλαβῆ διοίκησιν, εἰς +πίστιν ἀμετανόητον, εἰς ἀνεξάρνητον μαρτύριον τοῦ θανάτου ὡς ποτήριον εὐχαριστίας.

Uso il condizionale perché i primi 18 capitoli degli Atti di Giovanni sono – secondo il consensus attuale – aggiunte seriori di IV- V secolo (Pieter J. Lalleman, The Acts of John: A Two-stage Initiation Into Johannine Gnosticism, Peeters, 1998, pp. 12-13; Knut Schaferdiek “The Acts of John” in ed. Wilhelm Schneemelcher New Testament Apocrypha vol 2. Cambridge, Clarke & Co. Westminster/John Knox Press, 2003, p. 172). Sarebbe comunque interessante capire da dove questo testo attinga la formula in questione.

Edited by Teodoro Studita - 20/5/2020, 23:28
 
Top
view post Posted on 21/5/2020, 18:48     +1   -1
Avatar

Celebrità

Group:
Administrator
Posts:
3,155
Reputation:
0
Location:
Roma

Status:


Colpo di scena!

Nella preghiera dopo la comunione dell'anafora del Papiro di Barcellona (IV sec. ineunte?), ecco una formula molto simile:

Εἷς Θεός
Ἔτι δεόμεθα σου, δέσποτα θεὲ παντοκράτωρ, καὶ εὐχαριστοῦμέν σοι ἐπὶ τῇ μεταλήψει τοῦ ἄρτου τής ζωῆς καὶ τοῦ ποτηρίου, καὶ τοῦ ἁγιασμένου· καὶ παρακαλῦμέν σε ὅπως ἁγιάσῃς ἡμᾶς πάντας τοὺς μετειληφότας ἀπ'αὐτῶν· πρὸς τὸ μὴ γενέσθαι ἡμὶν εἰς κρίμα ἢ εἰς κατἀκριμα, τοὶς μεταλαμβάνουσιν, ἀλλὰ μᾶλλον εἰς ὑγείαν σαρκὸς καὶ ψυχῆς, είς ἀνανέωσιν τοῦ πνεύματος ἡμῶν, εἰς πίστιν καὶ σωφροσύνην, εἰς ἰσχὺν καὶ δύναμιν, εἰς ἀγάπην καὶ φιλαλληλίαν, εἰς συντέλειαν παντὸς θελήματός σου, εἰς τέλειόν σου ἄνθρωπον τὸν κατὰ θεὸν κτισθέντα· ἵνα ὦμεν τέλειοι καὶ καθαροὶ, ἀμάχητοι, σεσωσμένοι άπὸ παντὸς ἀνομιῶν καὶ τελειομένοι ἐν παντὶ θελήματι τοῦ θεοῦ καὶ πατρὸς κυρίου ἡμῶν Ἰησοῦ Χριστοῦ...

[Ed. M. Zheltov, in Vigiliae Christianae 62 (2008) pp. 467-504, 485-6]

Edited by Teodoro Studita - 21/5/2020, 20:06
 
Top
view post Posted on 21/5/2020, 20:31     +1   -1
Avatar

Celebrità

Group:
Administrator
Posts:
3,155
Reputation:
0
Location:
Roma

Status:


Papiro di Londra 232, VI-VII sec.

...τὸ σῶμα καὶ αἶμα [μὴ γένοιτο?] ἡμῖν πᾶσι το[ῖς μεταλαμβἀνουσιν?] εἰς κρίμα *[εἰς ἴ]ασιν* ἀλλ'εἰς θεραπεί[αν.....]

*secondo altra lettura καὶ [καταδίκ]ην oppure εἰς κρίμα [ἢ εἰς κατάκριμα, ἀλλὰ εἰς ἴ]ασιν

[Ed.von Jürgen Hammerstaedt, Griechische Anaphorenfragmente aus Agypten und Nubien / Text und Kommentar, p. 50-51]

Qui potrebbe anche trattarsi della guarigione solo dell'anima, il testo è frammentario

Edited by Teodoro Studita - 21/5/2020, 21:59
 
Top
6 replies since 19/5/2020, 22:45   182 views
  Share